Kände att jag verkligen behövde få ur mig det där. Det gör ryggsäcken lite lättare som för övrigt är jävligt tung these days. Har inte denna bloggen för det typiska syftet utan för vänner, släkt, familj men framför allt, mig själv. Har så mycket bilder, minnen och annan last här som jag inte vill göra mig av med! Sen är det inte så många som vet om min "blogg" så jag bryr mig inte så mycket längre om vem som läser. Det är dock lite kul när man träffar på en gammal lärare ute eller gamla goa klasskompisar som säger att dom fortfarande kikar in ibland😍 så sött haha! 

 

I varje fall så vill jag inte lämna med så dålig stämning här(efter det senaste inlägget) för när det väl kommer till kritan så är jag väldigt positiv! Älskar energi, glädjesprul och lycka. Mitt liv har varit så himla lätt innan och det har jag ju såklart inte sett själv. Förens nu. Från årsskiftet har allt bara pajat. Alla har sagt det till mig, & jag har ryckt på axlarna och inte tagit till mig det. Jag har halvlyssnat på andras hjärtesorg som vänner genomlidit, utan att ha någon aning om hur omänskligt jävla svårt det faktiskt är att gå igenom. Jag har inte upplevt hjärtesorg att bli lämnad eller sårad, sviken, besvikelsen. Det är säkert den värsta känslan av dom alla. Om det är såhär jävla svårt att vara den som lämnar någon samt allt medföljande kan jag inte ens tänka mig det motsatta. Att veta att allt detta är på grund av dig är nog det värsta. Att du är anledningen till att en annan människa går igenom något fruktansvärt. Det är det som äter upp mig. Önskar att det fanns en knapp för av och på för känslorna, då hade saker och ting varit lite lättare.

 

Men nu finns inte det något sådant i denna värld, vi får bita ihop och ta oss igenom det. Försöka se förbi vad andra säger och tycker, ta med sig allt positivt och kämpa vidare i livet. Och jag vet, detta kommer ta tid tills alla bitar sitter på en riktigt bra plats igen.

 

Men jag tar med mig allt positivt in till den nya stigen jag nyss påbörjat. För det finns ingen stig som inte leder ut till något fint som i sin tur leder till riktig lycka. Du kanske går åt fel håll några gånger innan du är framme. Men det är det mer än värt att vänta på.