Nu när jag ändå är sjuk och spenderar min tid i sängen så kan jag ju skriva vad jag tyckte om resan. Har inte riktigt låtit det framgå så bra tycker jag, mest berättat om vad vi gjort osv! Jag kan med handen på mitt hjärta säga att detta var min bästa resa hittills.

Jag åkte den tiden på året som man blir deppig över att sommaren är slut och vintern börjar tränga sig på. Jag åkte med mannen jag älskar över allt annat - vilket antagligen gör en väldigt stor del av det hela. Men jag älskar verkligen att resa & jag skulle faktiskt kalla mig rätt berest. För min ålder så är jag det iallafall. Hade aldrig varit det om jag inte haft en pappa som bor i Kina. Skulle aldrig fått dessa möjligheter som jag fått vilket jag är så himla superlycklig över. Eftersom man sett olika sider av världen så blir man mycket mer öppen i allt & målen blir liksom högre. Jocke tyckte att detta var en lite för högt uppsatt resa för att vara 1a gången jag och han reste tillsammans. Det var nog sant för vi fick verkligen skrapa ihop pengarna de sista dagarna hehe. Men det var SÅ värt det.

Det är ett land jag kommer åka tillbaks till, det kändes som hemma när man var där. Jag stormtrivdes verkligen. Människorna, sättet de levde, omtanken för djuren, maten osv. Det var så himla annorlunda! Det var liksom en annan atmosfär, om ni fattar vad jag menar. Jag förstår verkligen nu varför det kallas för paradisön♥

Skulle som sagt rekommendera ALLA jag känner, vänner, ovänner & randoms att åka dit innan ni dör. Det finns så mycket att se och göra, att uppleva! Åååh. Saknar det så himla mycket. Livet är verkligen ett äventyr, man vet aldrig vad som väntar. Jag vill inte göra det där vanliga som en "Svensson". Jag vill inte flytta in i en lägenhet och bli sambo när det finns så många andra möjligheter öppna. Asså det klart som fan jag vill, vem längtar inte efter att inreda sitt egna hem och vakna upp varenda dag tillsammans med babe? Det är inte det jag menar liksom, men tänk vad mycket vi INTE kan göra då just pga det. Vi skulle inte ha haft råd att åka på denna resan om vi inte sparat ett år typ, jag hade inte kunnat resa så mycket som jag gjort för jag hade helt enkelt inte haft råd. Jag blir liksom bara trött på att få höra på att "när ska du flytta då" typ som att jag är en vuxen bebis och inte kan flytta ifrån mamma. Jag och jocke hade klarat oss nu och bo i en lägenhet i stan, det hade vi. Men vi har så mycket annat som vi vill göra innan och om våra föräldrar inte har något emot det så ser jag inget problem! Min mamma behöver mig snarare mer hemma än att jag skulle flytta. Jag har mina djur hos henne och vi hjälps åt med allt. Förstår inte varför vi har en sån tråkig norm. Det ser olika ut här i världen beroende på vart vi är tyvärr, & egentligen är Sverige ett sånt litet och förvirrat land. Jag älskar Sverige dock, är stolt över att vara Svensk. Speciellt när man är utomlands då är det en positiv och intressant sak. Men Sverige börjar känns för litet & trångsynt.

Är så glad för att jag har fått så mycket i livet, är verkligen lyckligt lottad. Hade aldrig kunnat göra det mesta av det jag har möjlighet till utan mina föräldrar som är så himla kärleksfulla och givmilda. Är så jävla tacksam för att just de är mina föräldrar♥ Love you!!♥