Har varit fett depp nu ett tag, antar att det är höst/vinter-halvåret som slagit mig i ansiktet. Hjärnana har inte vant sig ännu med att det blir riktigt kallt på kvällarna, är van att cykla med en tunn jacka/tröja på kvällen på jobbet. Men det går inte längre. Nästan så man får ta fram vantarna! Men snart drar jag från denna hemska kyla wuhuu.

 

Sålänge får jag väl sola solarium och typ käka massa d-vitaminer? Åååh hatar att man blir psykiskt påverkad av väder. Så himla irriterande haha! Det är samma när det är molnigt liksom. Då känns det som man är instängd när man inte ser solen någonstans. Känslorna går automatiskt nedåt. Sen tror jag man tänker extra mycket på hösten, det är liksom då sommaren är över och man måste ta tag i sitt liv igen.

 

Jag trivs inte alls i vården, även om jag inte låter det märkas. Tror inte någon på jobbet vet om det liksom. Det ger ju dålig energi till andra dessutom om de vet att man inte trivs. Jag låter det absolut inte märkas när jag arbetar heller, såklart. Men jag vet inte vad jag ska göra på riktigt. Vet inte vad jag vill bli. Uuuh :( vill jobba inom djurvård men hur och vart vet jag inte, och när jag tänker på plugg och studielån får jag bara ännu mer ångest. Har ändå gått 2år nu sedan jag gick ur gymnasiet. 

 

Men jaajaa det är bara jag själv som kan sätta ner foten och bestämma mig, inte vet jag när det kommer ske. Inte är det nu eller imorgon men jag är bara 21 bast så inte är det precis så att jag snart går i pension hihi. Godnatt!